Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Finlands ständiga representationer i Genéve: Verksamhetfält: Mänskliga rättigheter

FINLANDS STÄNDIGA REPRESENTATION, Genéve

Mission Permanente de la Finlande
Avenue de France 23, Case Postale 198, 1211 Genève 20, Suisse
Tel. +41-22-919 4242, Fax: +41-22-740 0287
E-post sanomat.gen@formin.fi
Français | Suomi | Svenska | English | 
Normal textstorlekStörre textstorlek
 

Mänskliga rättigheter

Genève är ett av de viktigaste centra för internationell människorättspolitik. I staden residerar FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, människorättsrådet och flera medborgarorganisationer som uttryckligen följer frågor och ärenden om mänskliga rättigheter.

Människorättsrådet (HRC, Human Rights Council)

Under våren 2006 grundade FN:s generalförsamling ett människorättsråd, som ersatte den år 1946 grundade människorättskommissionen. Människorättsrådet har som uppgift att främja skyddet av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter runt världen.

Människorättsrådet har 47 medlemmar, varav en tredjedel byts ut årligen. Rådets medlemsländer väljs av generalförsamlingen i New York i enlighet med landgruppsindelningen.  ”Västgruppen”, som Finland även hör till, har sju platser reserverade i människorättsrådet. Mandatperioden är tre år och ett land kan vara medlem högst två efterföljande perioder. För att starta rotationen i rådets första val lottade man fram en-, två- eller treåriga mandatperioder. Finland valdes till medlem i rådets första val i maj 2006. Finland fick med lott endast ett ettårigt medlemskap och således avslutades mandatperioden redan i juni 2007.

Rådet samlas årligen för sammanlagt tio veckor under minst tre generalförsamlingar, där man på olika sätt eftersträvar att förebygga människorättskränkningar och ingripa i situationer där de mänskliga rättigheterna kränks. Alla FN:s medlemsstater får delta i rådets möten, men endast rådets medlemmar får rösta om resolutioner. Rådet använder sig av över 50 specialprocedurer så som t.ex. specialrapportörer, självständiga experter och arbetsgrupper som rapporterar för rådets generalförsamlingar om specifika människorättsfrågor eller om landsituationer.

Rådet verkar aktivt även mellan generalförsamlingarna, och då kan rådet sammankomma till specialsessioner. Tjugofyra specialförsamlingar har anordnats fram till slutet av 2015, varav den senaste behandlade situationen för mänskliga rättigheter i Burundi.

Även den allmänna periodiska granskningen (UPR; Universal Periodic Review) görs till största delen mellan rådets generalförsamlingar i arbetsgruppsmöten. Den allmänna periodiska granskningen är en ny mekanism för människorättsrådet som granskar alla FN:s medlemsstaters människorättssituation vart fjärde år. Periodiska granskningar görs tre gånger i året och varje gång granskas runt 15 länders människorättssituation. Kontoret för högkommissarie för mänskliga rättigheter utarbetar en rapport i vilken man samlat material från olika källor över respektive lands människorättssituation. Det land som är under granskning kan i sin tur utarbeta en skriftlig utredning över sin människorättssituation. De andra medlemsländerna får delta i granskningen av rapporterna samt ställa frågor och ge rekommendationer till landet som är under granskning. Efter åsiktsutbytet bearbetas en rapport som innehåller slutsatser om det granskade landets människorättssituation samt rekommendationer för att förbättra situationen. Finlands människorättssituation granskades för första gången i april 2008 och andra gången i maj 2012. Nästa periodiska gransking kommer att äga rum under våren 2017.

Utöver detta samlas olika arbetsgrupper och forum året runt beträffande människorättsrådet för att behandla olika tematiska frågor såsom minoriteters och ursprungsbefolkningars rättigheter samt rasism och rätten till utveckling.

Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR, Office of the High Commissioner for Human Rights)

FN:s tjänst för högkommissarie för mänskliga rättigheter grundades 1993 i enlighet med rekommendationerna från människorättsmötet i Wien. Jordanska Zeid Ra'ad Al Hussein blev utnämnd till den sjunde högkommissarien för mänskliga rättigheter i september 2014. Högkommissarien för mänskliga rättigheter och hans kontor är FN:s mest centrala människorättsorgan. Den viktigaste målsättningen för högkommissariens kontor är att främja förverkligandet av mänskliga rättigheter runt om välden. Som prioritet har kontoret att ingripa i de mest allvarliga kränkningarna av mänskliga rättigheter och att skydda de mest sårbara individerna. Kontoret strävar efter att på en allmän nivå främja såväl medborgerliga och politiska rättigheter som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt rätten till utveckling. Kontoret samarbetar tätt med FN:s medlemsländer samt med medborgarorganisationer för att främja förverkligandet av mänskliga rättigheter på statlig nivå. Under de senaste åren har högkommissariens kontor speciellt satsat på att förstärka dess fältverksamhet. Högkommissariens kontor bistår människorättsrådet såväl med sin expertis som administrativa kompetens samt stöder flera kommittéer att övervaka att FN:s internationella konventioner följs.

Finland stöder FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter årligen med 2-2,5 miljoner euro. Att stärka dess verksamhet genom FN:s stadgeenliga budgetmedel är en av Finlands främsta målsättningar i FN.

Finland och mänskliga rättigheter

Finlands ständiga representation deltar aktivt i människorättsrådets verksamhet och samarbetar tätt med högkommissariens kontor i Genève. År 2012 grundades Människorättscentret i Finland på grundval av FN:s rekommendationer. Centrets mål är att verka som ett självständigt och oavhängigt expertorgan och öka samarbetet mellan olika människorättsaktörer. Människorättscentret gör utredningar om hur de grundläggande och mänskliga rättigheterna tillgodoses i Finland.

Målsättningen för utrikesförvaltningens människorättspolitik för åren 2012-2015 var att motarbeta diskriminering och främja öppenhet och delaktighet. Inom dessa ramar väljs tvååriga spetsprojekt, som utgör de huvudsakliga teman för de kommande åren. Med dessa spetsprojekt är Finland bunden till att främja mänskliga rättigheter inom alla samhällsområden också i framtiden.

Finland förespråkar specialåtgärder för att motarbeta diskriminering på flera grunder. Förbud av diskriminering är en central målsättning inom arbetet för mänskliga rättigheter. Alla människor föds likvärdiga och alla ska ha samma rättigheter, men vissa grupper i samhället blir lättare diskriminerade än andra. Kvinnor, barn, minoriteter, ursprungsbefolkningar och personer med funktionsnedsättning hör till de mest sårbara grupperna i samhället. Minoriteter, vare de sig språkliga-, etniska-, religiösa-, sexuella- eller könsminoriteter, blir också utsatta för diskriminering.  Personer utan officiell registrering eller medborgarskap hamnar ofta utanför statens rättsskydd, fastän de mänskliga rättigheterna är universella och gäller även dem.

Det är viktigt att främja god förvaltning, delaktighet och det civila samhällets påverkningsmöjligheter. Dessa tas i beaktan inom all statlig och internationell verksamhet. Finlands regering strävar till att samarbeta med det civila samhället såväl som inom den nationella och den internationella människorättspolitiken.

***

LÄNKAR

Finlands internationella människorättspolitik

http://formin.finland.fi/public/default.aspx?nodeid=49583&culture=sv-FI&contentlan=3

Människorättscentret:

http://www.ihmisoikeuskeskus.fi/pa-svenska/

Skriv ut

Detta dokument

På andra webbplatser inom utrikesförvaltningen

Uppdaterat 13.5.2016


© Finlands ständiga representation, Genéve | Information om webbplatsen | Kontaktuppgifter