Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Debatt i Finland 34-35/2012 - Finlands ständiga representationer i Genéve : Aktuellt

FINLANDS STÄNDIGA REPRESENTATION, Genéve

Mission Permanente de la Finlande
Avenue de France 23, Case Postale 198, 1211 Genève 20, Suisse
Tel. +41-22-919 4242, Fax: +41-22-740 0287
E-post sanomat.gen@formin.fi
Français | Suomi | Svenska | English
Normal textstorlekStörre textstorlek
 
Debatt i Finland, 4.9.2012

Debatt i Finland 34-35/2012

Avsikten med denna sammanställning, som riktar sig till skandinaviska journalister, är att ge en kort översikt av den politiska debatten i Finland. Pressöversikten är sammanställd av Larserik Häggman (Pohjola-Norden), och distribueras varje vecka (under sommarmånaderna varannan vecka). Chefredaktör Häggman svarar för urval och synpunkter i denna resumé.

Vecka 34 och 35

Slutet av augusti kom som vanligt i hög grad att handla om regeringens budgetuppgörelse. Denna gång handlade det mest om åldringsvården då ramarna för budgeten slagit fast redan i vår. Själva manglingen tog två dagar och resulterade endast i mindre tillägg. Frågan om Finlands Europapolitik och en rad politikers eurouttalanden fortsatte att intressera media. Utrikesminister Erkki Tuomioja (Sdp) och Europaminister Alexander Stubb (Saml.) valde helt olika infallsvinklar i sina tal vid ambassadörsdagarna, men EU-komissionär Olli Rehn väckte mest uppmärksamhet.

Budgeten klar

Sexpartiregeringen lade sista handen vid nästa års budget under sista veckan i augusti. Formellt slås budgeten fast i regeringen i mitten av september och avges då till riksdagen som behandlar den under hela hösten. Under den avslutande budgetmanglingen i regeringen växte finansministerns förslag något när ministrarna kom överens om en rad tilläggsanslag till åldringsvård, anhörigvård, strukturomvandlingsorter, oljebekämpning, gränsbevakning, vaccineringsprogram, mögelsanering, beväringarnas dagpenningar och stöd till keliakipatienter. Budgetens slutsumma stannade på drygt 54 miljarder euro och upplåningen ökar med nära sju miljarder. Budgeten bygger på finansministeriets beräkning av en tillväxt på en procent och innebär skattehöjningar på 1,4 miljarder och nedskärningar på cirka 400 miljoner.

Kompromiss om åldringsvården

Frågan om den nya lagen om åldringsvård stod i centrum för den politiska diskussionen inför budgetmanglingen. Socialdemokraterna krävde med stöd från övriga regeringspartier utom Samlingspartiet att lagen skulle innehålla bestämmelser om minimiantalet vårdare per åldring. Partiet ville skriva in sju vårdare per tio åldringar. Samlingspartiet höll in i det sista fast vid att ingen sådan skrivning skulle finnas. Slutresultatet blev att lagen i detta skede inte innehåller några personalkrav men att regeringen återkommer till frågan med en författning ifall gällande rekommendationer om minst fem vårdare per tio åldringar inte följs.

Kritisk opposition

Från oppositionens sida höjdes omedelbart kritiska röster mot regeringens budgetförslag. Sannfinländarna talade om ansvarsflykt ifråga om åldringsvården, klagade över bristande resurser för polisen och kommunerna samt motsatte sig höjningen av mervärdesskatten. Också Centern var kritisk och efterlyste avgöranden för att minska upplåningen och satsningar på bioekonomin. Båda partierna kommer att presentera egna budgetförslag under hösten.

Olli Rehn kritiserade eurouttalanden

Eu-komissionens viceordförande, Olli Rehn överraskade under ambassadörsdagarna med att skarpt kritisera en rad finländska eurouttalanden. Om Finlands avsikt har varit att ge en bild av ett land som tvivlar på sin roll i den europeiska integrationen och överväger att lämna euron, har landet lyckats, sade Rehn. Om Finland däremot spelar i Europas lag innebär detta självmål, tillade han.

Fick stöd

Både statsminister Jyrki Katainen (Saml.) och Europaminister Alexander Stubb (Saml.) stödde Rehn. Enligt Katainen gäller det att verka ansvarsmedvetet så att ingen får uppfattningen att vi tvekar.

Och mothugg

Finansminister Jutta Urpilainen (sdp) uttryckte stark förvåning över Rehns uttalande som kom helt överraskande. Enligt Urpilainen har Rehn aldrig i privata diskussioner uttryckt liknande uppfattningar. Stora utskottets ordförande Mia-Petra Kumpiula-Natri (Sdp) var skarpare och påminde Rehn om att man i debatten måste kunna tala öppet om EU och ekonomiska val. Det är, enligt henne demokrati som också en komissionär måste tåla.

Stöd för euron, nej till stöd

Enklar majoritet av finländarna vill höra till euroområdet men majoriteten har fått nog av stödpaket, framgår det ur TNS-Gallups mätning för Helsingin Sanomat. Ca två tredjedelar vill höra till EU och ha kvar euron, medan sexton procent vill ha tillbaka marken. Endast tio procent vill lämna EU. På frågan om stöd till länder med dålig ekonomi är läget nästan det motsatta. 44 procent är beredda att fortsätta stödåtgärder medan 49 procent fått nog. Ännu i juli var en majoritet beredd till mer stöd.

Två stora ligger jämnt

Samlingspartiet och Socialdemokraterna var i praktiken lika stora i augusti, enligt TNS-Gallups mätning för Helsingin Sanomat. Partiernas understöd mättes till 20,4 respektive 20,3. Sannfinländarna hade igen passerat Centern och noterades för 16,8 mot Centerns 16,4 procent. Bland de mindre partierna var förändringarna marginella.

Kommunalvalsunderstödet mätt

Två mätningar av partiernas understöd i det förestående kommunalvalet publicerades i slutet av augusti. Skillnaderna mellan TNS:gallups mätning för Helsing Sanomat och Taloustutkimus mätning för Rundradions nyheter är stora. Båda mätningarna ger Samlingspartiet första platsen och Socialdemokraterna andra platsen, men TNS-Gallup ger procenttalen 20,9 respektive 20,2, medan Taloustutkimus ger 22,7 respektive 18,7 procent. Motsvarande tal för Centern och Sannfinländarna är 17,4 respektive 13,8 enligt TNS-Gallup och 16,6 respektive 15,8 enligt Taloustutkimus. Utmärkande är att antalet obeslutsamma är mycket högt, till och med över 40 procent.

Ekonomin växer

OP-Pohjolas nya prognos räknar med att den finländska ekonomin i år växer med 0,7 procent och nästa år med 1,4 procent. Sysselsättningen förbättras något, enligt bankens beräkningar och någon risk för en ekonomisk kris föreligger inte. Prognosen tar fasta på tillväxten i Sverige, Ryssland och Tyskland.

Konsumenterna pessimistiska

Statistikcentralens konsumentbarometer visar att förtroendet för den egna ekonomin är svagt. Endast vid årsskiftet 1995-96 var förtroendet svagare än nu. Endast 15 procent av konsumenterna tror på en bättre ekonomi under det kommande året medan 46 procent räknar med en försämring.

Näringslivet pessimistisk

Stämningen inom näringslivet är också pessimistisk. Enligt Finlands näringslivs rundfråga visar förtroendeindaktorerna minus inom alla branscher. Förändringen under den gångna sommaren är störst inom detaljhandeln och servicebranscherna.

Antalet arbetslösa ökar

Den avtagande tillväxten har börjat slå ut i arbetslöshet. Enligt arbetsministeriet steg antalet arbetslösa med 2,9 procent i juli månad jämfört med samma månad året innan. För fjärde månaden i rad steg nu arbetslösheten. Statistikcentralens siffror visade emellertid fortfarande på en arbetslöshet på 6,9 procent, dvs samma procenttal som året innan. Den avtagande trenden avtog i våras och sedan dess har läget varit oförändrat.
 

Skriv utDela

Uppdaterat 4.9.2012


© Finlands ständiga representation, Genéve | Information om webbplatsen | Kontaktuppgifter