Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Debatt i Finland 44/2012 - Finlands ständiga representationer i Genéve : Aktuellt

FINLANDS STÄNDIGA REPRESENTATION, Genéve

Mission Permanente de la Finlande
Avenue de France 23, Case Postale 198, 1211 Genève 20, Suisse
Tel. +41-22-919 4242, Fax: +41-22-740 0287
E-post sanomat.gen@formin.fi
Français | Suomi | Svenska | English
Normal textstorlekStörre textstorlek
 
Debatt i Finland, 6.11.2012

Debatt i Finland 44/2012

Avsikten med denna sammanställning, som riktar sig till skandinaviska journalister, är att ge en kort översikt av den politiska debatten i Finland. Pressöversikten är sammanställd av Larserik Häggman (Pohjola-Norden), och distribueras varje vecka (under sommarmånaderna varannan vecka). Chefredaktör Häggman svarar för urval och synpunkter i denna resumé.

Vecka 44

Veckan efter kommunalvalet fylldes av analyser som gjorde nästa alla partier till vinnare, Samlingspartiet blev största parti, Socialdemokraterna höll sin andra plats, Centern gick framåt jämfört med riksdagsvalet, Sannfinländarna mer än fördubblade resultatet från senaste kommunalval osv.

Lika klart är dock att de tre första förlorade röster och att Sannfinländarna fick långt mindre stöd än i riksdagsvalet eller i opinionsmätningarna. Det stora problemet gäller emellertid det låga valdeltagandet.

I övrigt dominerades veckan av frågan om Islands luftövervakning.

Oenighet om Islands luftövervakning

När regeringen under pågående Nordisk råd -session i Helsingfors kom med det för länge sedan aviserade beskedet om att Finland tillsammans med Sverige är berett att delta i övervakningen av Islands luftrum vållade det omedelbart protester. Oppositionspartierna hade redan tidigare meddelat motstånd eller tveksamhet men nu visade det sig att inte heller regeringen är enig. Vänsterförbundets ministrar ställde sig kritiska till beslutet och den socialdemokratiska riksdagsgruppen meddelade att man ännu inte tagit ställning i frågan.

I detta skede handlar det om ett principbeslut och en rad detaljer skall ännu utredas och Nato ta ställning till svenskt och finskt deltagande under norsk ledning och norskt ansvar. Ännu är det också oklart om det handlar om en luftövning eller en mer avancerad operation som kan kräva en lagändring.

Motståndarna har redan talat om ett närmande till Nato medan anhängarna betonar att det gäller en fördjupning av det nordiska samarbetet.

Finländarna lånar alltmer

Finländarna fortsätter att öka sin skuldsättning oberoende av de ekonomiska konjunkturerna. Från och med år 2007 har upplåningen ökat med över femtio procent och uppgår nu till 84,4 miljarder euro. Skuldsättningen ligger nu i genomsnitt på 118 procent jämfört med årsinkomsten. För tio år sedan låg procenten vid 70. Den absoluta merparten av lånen är bostadslån.

Företagens ränteavdrag begränsas

Regeringen vill minska företagens möjligheter att skatteplanera inom koncerner. Hittills har företag inom koncerner kunnat dra av räntor på lån till andra inom konsernen och den vägen föra över beskattning till länder med lägre skatt eller så kallade skatteparadis. Ursprungligen tänkte regeringen begränsa alla lån men nu föreslås att räntetak införs endast om förhållandet mellan företagets egna kapital och slutsumman i balansen är svagare än hela koncernens. Reformen föreslås träda ikraft år 2014.

Samlingspartiets valkampanj dyrast

Samlingspartiets kampanj inför kommunalvalet var klart dyrast. Partiet satsade 700 000 euro på kampanjen. Socialdemokraternas valbudget stannade på 600 000 euro medan Centern mer än halverade sin kampanjbudget jämfört med senaste val och satsade 300 000 euro. Sannfinländarna satsade nästan dubbelt mer - 560 000 euro. Bland de mindre partierna låg Svenska folkpartiet i topp med 380 000 euro. Kristdemokraterna satsade 140 000, De gröna 110 000 och Vänsterförbundet 100 000 euro.

Summorna avser de centrala partibudgeterna. Till detta kommer partidistriktens, lokalföreningarnas och de enskilda kandidaternas satsningar.

Arbetet mindre meningfullt

Bland fackcentralen FFC:s (finska LO:s) medlemmar upplever en betydande del att arbetet blivit mindre meningfullt. 30 procent uppgav att så var fallet medan knappt 20 procent tyckte att utvecklingen gått mot det bättre. 50 procent hade inte noterat någon förändring.

Samma undersökning visar också att endast 34 procent anser sig kunna påverka innehållet i sitt arbete. År 2008 var motsvarande andel 48 procent.

Största delen av de tillfrågade anser i alla fall att deras arbete är intressant och att de kan göra bruk av sitt kunnande.

Skriv utDela

Uppdaterat 6.11.2012


© Finlands ständiga representation, Genéve | Information om webbplatsen | Kontaktuppgifter