Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Hälsa - Finlands ständiga representationer i Genéve : Verksamhetfält : Hälsa

FINLANDS STÄNDIGA REPRESENTATION, Genéve

Mission Permanente de la Finlande
Avenue de France 23, Case Postale 198, 1211 Genève 20, Suisse
Tel. +41-22-919 4242, Fax: +41-22-740 0287
E-post sanomat.gen@formin.fi
Français | Suomi | Svenska | English | 
Normal textstorlekStörre textstorlek
 

Hälsa

Världshälsoorganisationen (WHO)

Hälsa för alla

Världshälsoorganisationen WHO är ett specialiserat FN-organ med uppgiften, enligt definitionen i WHOs konstitution, att garantera den bästa möjliga hälsan för alla människor. För att uppnå detta bör WHO leda och samordna globalt hälsoarbete och bland annat övervaka utvecklingen av hälsotillstånd, främja hälsoforskning, utveckla och upprätthålla hälsorelaterade normer, förebygga smittsamma epidemier och, på begäran, stödja medlemsstater i utvecklingen av hälsopolitiken och i nödsituationer. Dessutom kan WHO fungera som sammankallande för internationella konventioner.

Konstitutionen definierar hälsa som ett fullständigt tillstånd av fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande, och inte enbart som bristen på sjukdom eller svaghet. Konstitutionen konstaterar också att åtnjuta bästa möjliga hälsan är en grundläggande rättighet utan någon skillnad mellan ras, religion, politisk övertygelse eller socialt tillstånd.

Från en medicinsk och infektionsjukdomsorientering till en aktör för hållbar utveckling

WHO grundades 1948, med nationella hälsovårdsministerier som kontaktpunkter i medlemsstaterna. Under ledning av medlemsstaterna WHO blev en viktig medicinsk organisation, verksam inom ramen för hälsosystemen. Samtidigt har WHO alltid haft en viktig roll speciellt i främjandet av moderskapshälsa.

Inom infektionssjukdomarna är WHOs viktigaste insats är utrotningen av smittkoppor år 1980. Under de senaste åren har WHO aktivt arbetat för att utrota polio från världen. WHOs och medlemsstaternas aktiviteter i samband med nödsituationer orsakade av infektionssjukdomarna, kemiska och strålningskriser är vägledda av WHOs internationella hälsoreglement (International Health Regulation, 2007). Ramen för beredskap för influensapandemi (Pandemic Influenza Preparedness Framework, 2011) inrättades för att säkerställa att även de fattigaste länderna har tillgång till influensavacciner och / eller läkemedel i ett tidigt skede av en influensapandemi. WHOs katastrofprogram, som har etablerats för att stödja länder på deras begäran i nödsituationer, stärktes avsevärt efter Ebola-epidemin 2015, och har redan visat sin effektivitet. Katastrofverksamheten stöds av en fond, som möjliggör omedelbar frigivning av resurser vid behov.

Det första viktiga steget mot en bredare syn på hälsan var Gro Harlem Brundtlands, generaldirektör 1998-2003, initiativ att utveckla ett internationellt tobaksfördrag. Omfattningen av WHOs internationella konvention om tobakskontroll (2003/2005) räcks utöver hälsosystemet. J. W. Lee, generaldirektör 2003 - 2006, utvidgade basen för WHOs arbete ytterligare genom att inrätta en kommission om sociala hälsodeterminanter med avsikten att samla information om faktorer inom olika samhällssektorer som har en effekt på hälsan över livslängden och som är bakom ojämlikhet i hälsa. Hälsodeterminanter och riskfaktorer har sedermera blivit centrala framförallt i den globala processen om förebyggandet och kontroll av icke-smittsamma sjukdomar. Den förbättrade förståelsen för de bredare förbindelserna mellan hälsa och olika samhälleliga, ekonomiska och kommersintressen har å ena sidan berikat debatten om globala hälsan. Att hälsa inte längre behandlas i ett isolerat vakuum har å andra sidan resulterat i en ökad politisering av processer  i globala hälsan.

Den internationella klassificeringen av sjukdomar, ICD, av vilken den 11 versionen är under arbete, är kanske det mest kända exemplet av WHOs normative arbete. Även många WHOs evidensbaserade hälsorelaterade rekommendationer är viktiga.

Agenda 2030 och införandet av hälsa i målen för hållbar utveckling öppnade ett tillfälle för WHO att stärka sin vikt inom FN. Det allmänna arbetsprogrammet 2019-2023, som antogs av världshälsoförsamlingen i 2018, har utformats för att stödja uppnåendet av hälsomålen i Agenda 2030. Detta program är det första i sitt slag som speglar det moderna folkhälsokonceptet. Hälsa ses som en resurs för samhället och som en källa till både välbefinnande och ekonomisk tillväxt. Hälsosystemet har sin specifika roll i att främja hälsa och tillhandahålla hälso- och sjukvård. Hälsa produceras dock - och det kan skadas - i alla livsmiljöer i våra samhällen, vilket förutsätter omfattande samhällsåtgärder inom alla sektorer.

Administration

Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus valdes till 2016 (-21) till generaldirektör för WHO. Han är en tidigare hälso- och utrikesminister av Etiopien och styrelseordförande i Globala Fonden. Ghebreyesuss meriter inom hälsa baserar sig framför allt på omorganisationen av hälsosystemet i Etiopien för att täcka hela befolkningen. De mest anmärkningsvärda innovationer av den nya generaldirektören är att i bedömning av organisationens resultat övergå från outputs till konsekvensbedömning av organisationens resultat, att få mervärde från förbättrat samarbete mellan globala hälsoaktörer och att stärka av WHOs arbete på landnivå .

Världshälsoförsamlingen är WHOs högsta styrande organ. Det möter årligen i maj och definierar riktlinjerna för hälsopolitiken. Styrelsen med 34 medlemmar förbereder världshälsoförsamlingen och världshälsoförsamlingens beslut. Styrelsen har två möten årligen.

Finland och WHO

Finland är för närvarande styrelseledamot (2018 - 21). De tre tidigare medlemskapen var 1955 - 58, 1975 - 78 och 1994 - 97.

Finland anser att världen behöver en stark, effektiv, oberoende och trovärdig WHO och deltar aktivt i organisationens administration och i processer som strategiskt ses som den viktigaste för folkhälsan, ofta tillsammans med EU.

Finland har ett långt och täta och goda  förhållande med WHO. Finland var ett pionjärland i primärvård och ett pilotland för Hälsa för alla 2000 och senare Hälsa för alla 2015-programmen. WHO har utvärderat Finlands hälsopolitik tre gånger.

Främjandet av mentala hälsan, stärkandet av WHOs arbete humanitära nödsituationer, betonandet av vikten att arbeta över gränserna av politiksektorer – hälsa i alla politiker, - och essentiella folkhälsofunktioner som en förutsättning för att målen för hållbar utveckling ska uppnås är exempel på frågor som Finland fokuserar på i WHO. Finland har under senare år arbetat i olika fora för att främja global hälsosäkerhet. Finland främjar också kvinnors och flickors rättigheter samt rättigheter och tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa som de främsta målen för Finlands utvecklingspolitik. I de strategiskt viktigaste områdena ansluter Finland sig till EU s ståndpunkter, vilka uttryckts i världshälsoförsamlingen och i de flesta fall i styrelsen av EU-rådets ordförandeskap.

Ständiga Representationen i Genève försvarar Finlands intressen och främjar frågor som är viktiga för Finland bilateralt och tillsammans med EU och de nordiska länderna. Ständiga missionen upprätthåller nära kontakter med WHOs sekretariat och följer inom ramen för tillgängliga resurser även diskussionerna och trenderna i den globala hälsopolitiken, inklusive vid FNs generalförsamling. Aktivt deltagande i de olika förberedande mötena och samråd har en central roll i missionens dagliga arbete, som vägleds av social- och hälsovårdsministeriet.

Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar också för Finlands medlemsavgift i WHO, som år 2017 var 1,9 miljoner euro. Övriga likartade bidrag betalades av social- och hälsovårdsministeriet till Internationella byrån för cancerforskning (IARC), sekretariatet för ramkonventionen om tobakskontroll (FCTC) och Europeiska observatoriet för hälsosystem och politik. Dessutom tilldelades 400 000 euro för att stödja WHOs arbete för hälsosäkerhet och hälsa i fängelser. Totalbeloppet av finansieringen för globala hälsan var 3,39 miljoner euro. Finland stöder för närvarande inte WHO från utvecklingsfonder.

Förenta Nationernas HIV/AIDS-program UNAIDS

HIV / AIDS som en utvecklingsutmaning

HIV/AIDS -epidemin blev på 1990-talet den mest synliga globala hälsoutmaningen. Eftersom sjukdomens inverkan på hållbar utveckling förstods, upprättades  FNs HIV/AIDS -program UNAIDS år 1993, som startade sitt arbete år 1996. UNAIDS har ansvaret för att främja och övervaka genomförandet av FNs HIV/AIDS -deklaration. UNAIDS samordnar och finansierar delar av arbetet av de elva samarbetsorganisationerna (ILO, UNDP, UNESCO UNFPA UNHCR, UNICEF, UNODC, UN Women, WFP, WHO och Världsbanken) enligt överenskommen arbetsfördelning. UNAIDS har tagit HIV/AIDS till den globala politiska agendan, inte bara som en hälsofråga utan också som en bredare utmaning som påverkar samhällsekonomisk och ekonomisk utveckling, mänskliga rättigheter, säkerhet och stabilitet.

Administration

Michel Sidibé från Mali har varit exekutivdirektör sedan 2009 (-2019). UNAIDS styrs av programkoordineringsstyrelsen (Programme Coordinating Board, PCB). Styrelsen har 27 medlemmar, varav 22 representerar medlemsstaterna och fem civilsamhället, de sistnämnda utan rösträtt. PCB diskuterar administrativa och substansfrågor och speciella teman. Samarbetsorganisationerna har rätt att delta och prata. Medlemsstaterna arbetar som valkretsar. Finland, Danmark och Norge utgör en av valkretsarna och arbetar tillsammans med valkretsen bestående av Island, Schweiz, Sverige och Österrike. De två valkretsarna främjar gott styre, till exempel genom att ha delade uttalanden för de flesta PCB-agendapunkterna.

Finland och UNAIDS

Finland representerar sin valkrets som PCB-medlem 2018 - 2019.

Kvinnors och flickors rättigheter, förebyggande av nya infektioner i responsen till HIV/AIDS epidemin och ett tillvägagångssätt baserat på mänskliga rättigheter, inklusive sexuella och reproduktiva rättigheter och tjänster samt tillgång till omfattande sexualitetsutbildning, är Finlands prioriteringar i UNAIDS.

Finland stödde UNAIDS från utvecklingsfonden till 2016. Den minskade finansieringen av programmet de senaste åren har tvingat programmet att söka åtgärder för att bli effektivare. UNAIDS har nyligen fått mycket negativ publicitet på grund av sexuella trakasserier. PCB har påbörjat omedelbara åtgärder för att förhindra trakasserier, mobbning och maktmissbruk och förbättra de förfaranden som ska följas i dessa situationer.

Skriv ut

Detta dokument

Uppdaterat 6.3.2019


© Finlands ständiga representation, Genéve | Kontaktuppgifter